På fredag är det begravning för min älskade morfar, lilla söta "moffan", ser inte fram emot det,vem gör? Livets gång, ja, men lik förbannat lika jobbigt!! Jag hann inte åka ner till Stockholm för att säga adjö, mamma, pappa och syrran var där, men inte jag, DET känns...fast det ligger nog mest hos mig. Han var inte kontaktbar de sista dagarna så han hade nog inte märkt att jag var där, men ändå känns det....När mormor gick bort för snart 3 år sedan var jag med de sista timmarna.

Jag kommer på mig själv att tänka; shit vad länge sedan det var jag pratade med morfar.. sen kommer jag på... Han blev dålig när vi var i Kroatioen, då ringde jag honom och vi fick prata lite med varandra, han var helt klar och helt med. Han skulle fylla 90 nu i november så han har levt ett långt liv, fått uppleva barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Han kunde vara med på syrrans bröllop förra året, det var jätteroligt att han orkade det!! Men saknaden finns där, han var den sista av mina mor och farföräldrar som gick vidare till Nangijala för det är DÄR dom är.

Och det är nu det händer något, det var nu det blev så tydligt och klart att vi alla flyttade på oss, klev upp trappsteg på genarationsstegen, helst plötsligt är mamma och pappa "äldst" och jag & maken blev "mamma och pappa", insikt att vi går alla åt samma håll. Men jag vägrar inse att mina föräldrar "står näst på tur", jag vill fortfarande kunna vara deras tjej som ringer och ber om råd, frågar hur dagen varit, gråter och skrattar, jag vägrar ta på mig rollen som "mamma" och så måste det få vara i mååååååååååååånga år till!!!!

Så älskade morfar, älskade mormor, älskade baba och älskade deda, Ni fattas mig!!!!

Lämnade Stockholm för 4 år sedan, har fått nya kära vänner här i Hudik men det finns några som jag saknar enormt!!

Förlåt men så är det, idag fick jag syn på en riktigt då menar jag riktigt FUL kille, min första tanke; han får ALDRIG ligga!! Jag tillhör absolut inte de snyggaste, men inte heller de fulaste, jag väl en 6:a kanske av 10 möjliga?? Men den här stackarn nådde inte ens upp på skala 1/10. Han är säkert "jäääättesnäll" men det är ju korna oxå, och i detta fall skulle jag välja kon, SÅ ful var han! Låt mig försöka beskriva vad jag såg; ca 180 lång, överviktig, skägg, halvlångt stripigt råttfärgat hår, glasögon gjorda av flaskbottnar, ansiktet kan bara en mor älska....stackars jävel!! Nu kommer jag med m,ina fördomar men jag tror följande: han heter kanske Stefan eller Mats, runt 30, bor förmodligen hemma hos sin mamma som fortfarande tvättar, stryker och lagar hans mat, han har kanske men bara kanske haft ett jobb någongång och då förmodligen inom fabrik eller liknande, 1 kompis som sitter i samma sits men han är lång och jättesmal, brudar är inte att tänka på (dom finns online räknas inte), han är nog intye helt hemma vad gäller hygien heller.....Det är förmodligen sådana som jag som har sådana här fördomar som sätter käppar i hjulet för sådana som han, men allvarligt skulle du vilja anställa eller krypa till sängs med ovanstående beskrivning?? Hur snäll han än är..........Sorligt men sant...