Jag veeeeet att det var hundra år sedan jag bloggade sist. Har inte mycket mer att ursäkta mig med mer än att man inte känner sig så jätte inspirerande när man nöter på med sin rehabträning , jobbar och står i och inte gör så mycket mer än just det. :P
Nu är det drygt 15 veckor sedan min korsbandsoperation och det har hänt en del sedan dess. Nu har jag fått börja med jogg och väva in mer idrottsspecifik träning i form av boxning vilket känns otroligt skönt. Under min påtvingade ”vila” från min sport så kan jag inte annat än konstatera att man mår så mycket bättre när man får idrotta. Som jag har saknat blodsmak, träningsvärk och svett i mängder! Sedan har jag verkligen försökt göra allt jag kan för att ligga i framkant i min rehab och det måste jag säga att jag lyckats med. Kan knappt tro att det bara var 15 veckor sedan jag kom hem med ett nyopererat och eländigt knä. Och det bästa av allt - det kan bara bli bättre! 

Sakta men säkert börjar det se ut som ett knä igen. 
Mitt nästa mål är att delta vid landslagslägret på Bosön 1-2 juni. Kommer såklart inte att kunna köra på som vanligt men är med på det jag kan vara med på. Tror det kommer vara en stor motivationsboost att bara vara på plats så snart efter operationen.

Träningspepp i form av citat som det ovan är en bra grej när det känns lite tungt.
Har försökt att njuta av min ”ledighet” och gilla läget med träning varannan dag. Är en rätt stor omställning från att köra 10-15 pass i veckan vill jag lova! Så pass att man nu knappt förstår hur man pallar med den träningsdosen, nästan så man blir lite imponerad. 
Kosten rullar på enligt lågkolhydratfilosofin och det passar min kropp perfekt med bra energinivå och blodsocker, ingen brödmage och obetydligt sockersug. Sedan är det klart att man unnar sig mer gott (dock inget socker) nu när man faktiskt inte måste väga in si
g på ett tag men det får jag ta framöver istället. Något positivt ska man väl ha när man är skadad. 

LCHF-pizza in the making. Sinnessjukt gott blev det kan jag meddela!
Har köttat på med överkroppsträning för att skynda på knäläkningen och har väl snart växt ur alla kavajer jag äger (breda axlar FTW?). Ser fram emot ett nytt träningsprogram från min eminenta fyscoach/PT Björn Rhodin för att trappa upp. Omväxling förnöjer.
Har hunnit med tre pass boxning med världens bästa Kaspar som ställer upp jämt och ständigt och det har gått förvånansvärt bra och jag har kunnat köra på rätt bra även om jag är väldigt försiktig och fokuserad på att känna av knäet. Har fått en fet träningsvärk efter varje pass men knäet har knappt svullnat alls. Heja knäet!
Efter att ha köttat löp(läs jogg)intervaller i smärtsamt tung lutning (=mer skonsamt för knäet), hopp och skutt och alldeles för många Tabataintervaller i stakmaskin lutar det starkt åt att spendera kvällen i soffan med Eurovision Song Contest i bakgrunden. Skönt att vakna upp pigg och fräsch imorgon för häng ute i solen och ett styrkepass på gymmet.

Vem har sagt att rehabträning inte är jobbigt?! :P
Stor kram!
Inga kommentarer än.