I ett hörn av skolgården leker ett gäng flickor. Alldeles i dagarna går dom ut årskurs tre och ett helt sommarlov står för dörren. 

Dom hjular, står på händer, skrattar och kivas men som på en given signal sticker alla i väg utom en. Knappt någon säger hej då till flickan som blev ensam kvar. Det är inte första gången scenariot utspelar sig. 

Det är den sedvanliga fotbollsträningen med Brommapojkarna som tjejgänget skuttar i väg till. 

Den som blev kvar har en förälder som inte mäktar med terminsavgiften och därmed gick flickans drömmar i kras om att få hänga med dom andra på träningen. 

Hon som blev kvar heter Cecilia. Hon säger inget men hon känner. Det gör hennes mamma också. Mamman känner ännu mer. Det dåliga samvetet bankar på henne med stora släggan. 

Eftersom många barn i dag, anmärkningsvärt nog inte får lära sig empati och social kompetens hemifrån så anser Cecilias mamma att det snarast införs som ett högprioriterat skolämne. Läran om att bli en mänsklig individ med bra samspel gentemot sina medmänniskor. 

 Att en flicka i gänget inte har råd att gå på fotboll är en sak. Det är ingen annans fel men att kunna säga hej då till den som blir lämnad kvar bör man kunna när man är tio år. 

Kanske är det så att många föräldrar anser att empatisk förmåga och social kompetens inte betyder något i dag ? Det ligger inte i tiden i vårat egocentriska samhälle. Man vill ha barn som tar för sig. Ha barn med vassa armbågar som burdust  tacklar sig fram i tillvaron. 

Just därför bör det vara ett viktigt ämne i skolundervisningen för hur ska vi annars orka med varandra.

Sent samma kväll ringde ändå en av flickorna och bad om ursäkt  att hon inte hann säga hej då. Det betydde mycket och visade också att den flickan har ett stort mått av dom viktigaste ingedienserna en människa bör innehålla. 

Cecilia får drömma vidare om fotbollen över sommarlovet för hennes mamma har gett sig fan på att hon inte ska behöva bli ensam kvar och försöka mota bort tårarna. 

Drömmen om BP ska bli sann. 

----------------------------

 Med dom orden tänker jag ta både blogg och facebooksemester på obestämd tid. Kort eller lång, det vet jag ej men efter tre års intensivt bloggande kan man nog behöva det . 

Trevlig sommar . 

Annika

Likt en gammal sjöman som kan spå väder med knäna kan jag redan på tidiga morgonen känna om dagen kommer bli bra eller ej. Känslan infinner sig oftast  redan på perrongen och nio av tio gånger spår jag rätt. 

I dag kändes det:  "Bra dag"  trots ny okänd  kund. 

En t- banestation station före målet klev en man på. Han kände jag igen. Det var Hussein. 

Han tog av sig sina solbriller och sneglade på mig med ett leende. En varm kram. Snabba ord som växlades i all hast då jag var tvungen att hoppa av och vidare mot jobbet.

Lite i det dolda var han en klippa för mig medans jag var ännu var gift och det spårade ur mellan mig och barnens pappa. Nu något märkt av sjukdom men still going strong. 

När jag gick av t banan kände jag genast att han betyder mer för mig än vad jag trodde. Det blev ett hårt jobb att mota bort tårarna som bankade innanför ögonlocken. Lyckan över att få träffa honom övervägde trots allt. 

Vilken underbar start på dagen, och som magkänslan sade mig: En bra dag och innan jag lämnade kunden hade jag tid att betrakta mitt arbete, sittandes halvsvettig i soffan. Det blänkte, det, det sken och det  strålade och jag kände mig väldigt nöjd. 

En fika med mamma  på Stadsmuseet´s uteservering och sen hem.

Rut har uppfört sig exemplariskt. Nu snarkar hon bland trasorna. Det är henne väl unt så duktig som hon varit. 

En vanlig dag men ändå så mycket bättre.

Trevlig helg. 

Bra låt nedan.........eller vid närmare eftertanke....... den är mer än  bra .  

är en stor dag i dubbel bemärkelse.. 

Min far fyller 70 år i dag på nationaldagen. Han tror så klart att alla festligheter och flaggor är för honom men vi låter han tro det :

Det blir familjeträff på stan med restaurangbesök. 

Ser du någon som är klädd så här så kan det vara jag. Dock en något rundare silhuett . 

Jag skulle egentligen haft något ljusgrönt och rosa men men..... prickiga ballerinor ( HM ), prickig scarf  ( HM ) och prickig klänning ( Indiska )  är inte så dumt det heller.

Grattis kära pappa. Grattis Sverige. 

Vissa låtar bör behandlas med vördnad. Som den här som genom åratal svept förbi mig via radiovågorna. Jag skulle aldrig komma på tanken att ladda ner och nöta ut den. Därför är den lika vacker varje gång för mig.

På återhörande en annan dag framöver. 

Hej kvällsboken. 

Jag skrattar gott åt  Özz Nujen  och hans föreställning "Dålig stämning" på SVT 1. Allvar blandas med skämt. Kan hända han går något över gränsen av och till. 

Det stillsamma och behagliga regnet har avtagit och min kravlösa dag har gått  sådär. Någon tycker att det är dööööööötrist. Andra tycker det är ok men en sak är säker. Det är bra mycket lättare att säga att man ska ha det. Jäkligt mycket svårare att praktisera.

Ljud av hundskall och fågeltjatter strömmar in från den vidöppna balkongdörren. Så även svalkan som jag njuter av. 

Dags att sätta . och önska en god natt. 

------------ 

Vid tangenterna

Annika

Cecilia kraxade med sin hesa röst ,sedan tidiga morgontimman om allt vi skulle göra i dag. Det var 3 B som skulle göras. .

Bada, Baka och ... ja vad var det där  tredje B:et nu då ? Jesus.. .. jag har glömt bort . 

I dag förtydligade jag, högt och tydligt för barnen att en dag i veckan vill jag slippa höra och göra alla måsten. Den dagen är i dag. Kanske lite svårt för vissa att svälja men jag står på mig. Cecilia bildade nästintill en telefonkedja med sina vänner om vad dom skulle hitta på. Dom flesta hade redan inbokade aktiviteter, såsom fotboll och annat. Inte Tuttis. Hennes mor har inte råd till terminsavgifterna. men men.... ungen är inte tafatt . 

Det löste sig dock ganska bra med att hon och en kompis åkte till Vällingby C för fika och fönstershopping. 

Regnet hjälpte till att dämpa alla krav på att bada, vara ute och hundra saker till. Tack och lov för det och jag njuter när jag hör smattrandet mot fönsterbläcken. 

Desirée är ute, Simone är  inne och nu är det hög tid att Tuttelina kommer hem. 

Duschavloppet är grejat. Mer än så tänker jag inte göra i dag. 

Trevlig kväll.