Idag skulle jag ta en långsam promenad men när jag kommer halvvägs möter jag projektledare på visitsöderhamn Frida Olsson så jag fick klamra mig fast i henne takt. Aldrig mera. Jag fattar inte varför alla ska gå så fort? Jag går fort men inte så fort att jag dör. Vi gick i alla fall en bit in på sågverkstrampet småpratade med tävlingsfiskarna. Dom fick napp hela tiden men det var mest mört, brax och kanske nån abborre. Det är inte vad dom får upp utan hur mycket kilo det blir totalt i hinken som räknas. Det roliga är att dom flesta tävlingsfiskarna kastar fisken efter att den är vägd. Så passa på att dra ner till Söderhamns ån och till gamla Kockums den dagen du vet att det är tävling så får du en massa fisk om du vill ha. En gubbe berättade att Thailändarna tar så vänligt hand om fisken annars och gör det till något gott. Thai, thai. Vandringen fortsatte upp mot Söderhamns stadsmuseum där Klubb Bruket anordnade vernissage. Fint och kreativt. Efteråt innan jag skulle gå hem så gick vi även in till Kvarnen. Just nu visas det en riktig intressant film om utflyttade, inflyttade, tankar och funderingar på varför man väljer att flytta eller vilka som bor kvar i småstäderna som Söderhamn, Delsbo och Järvsö mfl. 

m/s Moa Söderhamn erbjuder Prideday  Taco- kryssning 8/6 för 300:-. Kolla in deras event på facebook >> här

>> Klubb Bruket

>> Klubb Bruket

Nu har tomater, dill, basilika, timjan, citronmeliss, sallad, gräslök, smultron, krusbär och blåbärna fått lite vatten. Egentligen ska man inte vattna direkt när solen lyser på men nu gjorde jag det ändå. 

Jag frågar om saften är gammal:

- Nej då det är ingen fara!

Men om du måste ha en tång för att få upp korken?

Nåja. Än så länge har jag inte blivit sjuk! 

Jag serverade lite kyckling med potatissallad och drack ett stort glas med laktosfri mjölk. Jag älskar mjölk. Mjölk är livet. Vin är inte livet!

Det finns en sak jag har funderat över och där varför man fokuserar sig så mycket på en inomhusarena. Jag fattar varför men borde man inte ta sig en titt på stan, hus, väggar och andra möblemang? En del av byggnaderna runt om i stans håller ju på att rasa ihop men det är som sagt bara en sak jag har reflekterat över!

....Att hela tiden slå tillbaka, inte kunna reagera eller förmedla mina känslor utan att det ska vara fel. För fel är det. Jag vet inte längre vilken väg jag ska gå. Jag vet inte hur jag ska kommunicera, bemöta eller agera. Det är inte ens glädjande. Nu är det här inte riktat till någon eller några utan det här är min känsla. Idag när jag ute och promenerade var jag tvungen att hitta en ny väg, en ny utmaning. Jag skulle verkligen lubba ner från en jätte brantbacke. Jag ramlade och gled. Det måste ha sett roligt ut och hade jag inte varit ensam så hade jag asgarvat. Jag gick förbi Ulrika Eleonora och kände frihet samtidigt som känslan över mig bara blev mer aggressiv. Jag orkar inte längre vara den här politiskt korrekta människan som har sån stor acceptans bara för att jag är hemma. Jag orkar inte. Det bara väller över mig. Det är nästan som att det börjar gå över till hat. Det värsta är att jag måste sitta och försvara det. Jag måste sitta och försvara mig hela jävla tiden och vara så här oerhört tacksam mot det heterosexuella samhället. Jag avskyr det. Jag avskyr att vara så PK här hemma för att inte förstöra något. För att nån annan kanske känner att det här inte är bra. Mina känslor. Min känsla. Kan jag inte bara få vara förbannad över att Ulrika Eleonora inte välkomnar alla, trots att krykan är öppen för alla? Ni hör ju hur befängt det låter. 

Jag ska vara tacksam!

När jag inte visste om jag skulle vända, gå till höger, vänster eller neråt. Nackdelen med en sån liten stad är att det spelar ingen roll om du tar en gen eller senväg!

Det här är Skärså som ligger en mil utanför Söderhamn. Här hittar ni Albertina som är en av Hälsinglands mest besökta Restauranger. Cornsfood.com har skrivit om krogen flera gånger om. Det finns dock en nackdel men som jag förmodar kommer att ändras. Jag beställde in mjölk och tänkte inte alls på att be om laktosfritt. Det kom jag på efter en klunk.  Nu drack jag inte upp mjölken och jag bad heller inte om något annat. Däremot så pratade Frida som är projektledare för varumärket visitsöderhamn med restaurangchefen så nästa gång, en gäst kommer och frågar om det finns laktosfritt så kanske det finns?

Frida ska köpa fisk innan vi drar till Flor. Jag vet inte om Mo och Flor är samma del? Huvudbygden ligger kring Florsjön som avvattnas via Florån till sjön Bergviken i Ljusnan där jag har fiskat i många år. Vi skulle ha svängt in till mannen som säljer närproducerat och ekologisk olivolja från Flor men vi hälsade på Ståhl istället som sponsrar oss med ledarbild under Söderhamn Pride 2013.

Det här är så typiskt Söderhamn säger jag och tittar mig omkring och känner att jag inte alls har något där att göra då jag tittar på ett femtiotal veteranbilar. Eller är det är småstadsmentaliteten, ett småstadsfenomen? Jag vet inte riktigt vad det är. Det vara så enkelt att jag absolut inte tycker cruising är ett dugg tilltalande. Jag fick ångest och lätt panik samtidigt som det var fint att se alla putsade och glänsande bilar. Jag förstår att det här är drömmen för dom som verkligen lägger ner hela sin själ med alltifrån inredning till outfit. Det är dock ett speciellt klientel men det kanske ska vara så just vid cruising? 

Klicka dig vidare på bilden

Sara Oscarsson lyssnade på politikerdebatten om hbtq-frågor i onsdags och nu kan ni läsa en bra och klok krönika om att de flesta partier uttryckte sin välvilja till att utbildas. Krönikan är bra så läs den.