Jag vill glömma och försvinna det är känslan nu!! Sitter på stranden i st kilda och njuter av kvälls solen men njuter inte fullt ut. Så mkt så många ord. Är ARG på mig själv som själv satt mig i så många dumma situationer.

Vill vill vill!!!

Men fan i bland blir jag fan ledsen eller ja verkligen. Finns fan gränser för allt?

Så jävla förvirrad !!!

Är i alla fall på tåget nu i shepparton ska snart åka mot Melbourne där vi bokat ett hostel som hette typ st kilda Beach house. Blir nog bra har två intervjuer i morgon men ska nog bara gå på en.

Känns skönt att lämna farmen men endå inte! Va ett jävligt gött gäng å allt men fan inte värt pengarna nån stans!!!!

Så nu blir det lite annat får se hur länge det håller! Tveksamt säger jag bara!

Så mkt jag fan egentligen vill bara SKRIKA ut!!!

Tja!!!!!

Ja igår bestämde vi oss vi lämnar farmen , kommer inte tjäna de pengarna som vi trodde .. Så nu åker vi till Melbourne i morgon ska bli skönt slippa på i en svinstia !!!!

Ibland vill man bara falla tillbaka luta sig dit där allt är tryggt. Inga risker utan bara vara vara fattar ni? Typ fly fast motsatsen lixom istället faller man tillbaka dit där man visste att allt var bra? Ibland är det som om jag glömmer bort att jag reser låter känslorna kontrollera mig för mkt ? Jag borde ju njuta mer men jag tänker nog för mkt? Förmodligen det har jag alltid gjort! Varför inte bara gilla läget?