Dear Ronan, what the effing crap man?!

Hur kunde du, hur bara kunde du sabba min fina Joshuas fina Mama's arms? Det är fan inte okej, Ronan. Du har gjort många taskiga covers i dina dar, kära Ronan, det har du verkligen. Iris var väl himla onödigt att du skulle ge dig på för att inte tala om R. Kellys I believe I can fly där du faktiskt var ordentligt skämmig, Ronan. Du fick inte till det, Ronan. Du fick verkligen inte till det, men nu lilla hjärtat har du helt ogenerat tagit MIN Joshuas fina sång. Fina Joshuas fina sång som handlar om hans egen barndom och som man förstår så himla väl när man hör den, och så kommer du och klampar på den. Kladdar ner den med smöriga stråkarrangemang och någon hemsk kör som inte alls alls alls är lika fin som Joshuas fina kör. Och den där KONSTPAUSEN du gör precis på slutet, vad är uppe med den, Ronan? Du sjunger inte lika fint heller. Jag skulle vilja säga att du sjunger som en bajskorv i jämförelse. en dålig bajskorv. Det känns faktiskt lite som att du har bajsat på låten, Ronan. Det blev inte alls bra alls. Du har liksom missat alla nyanser, alla crescendon. Så. Inte. Okej.

Olso borde kallas Uslo för det var en alldels ovanligt usel drittby och en alldeles ovanligt stängd sådan. Vem kunde ana att en huvudstad stänger över nyår? Hela Oslo stängde. Gatorna var folktomma bortsett från mig och Johan och ett gäng förvirrade tyskar. Alla affärer var stängda, alla restauranger var stängda, hela Oslo var stängt. Det var nästan som en apokalyps. Som om en komet slagit ner.

Innan vi åkte till Oslo hade folk upplyst oss om vi kunde vänta oss att se en massa knarkare och uteliggare, men även de lyste med sin frånvaro så när som på en kille med flackande blick och en skruvmejsel i handen.

Mannen i hotelllobbyn bjöd på en teori om att det kanske helt enkelt var för kallt ute för norrmännen, de ville inte gå ut när det var minusgrader. Ungefär så här tror jag att han tänkte sig att det låg till:  

Frun: Ole, hvor kaldt det er ute i dag?

Ole: Minus sju grader.

Frun: Hva sier du? Minus sju grader?!! Er du gal?! Jeg nekter å arbeide!

Ole: Vi lukker restaurant og butikk. Ellers dør vi av kulde!!

Frun: Ja Ole, så gjør vi. Ring alle vi kjenner og fortelle dem at vi snu hele byen til april!

På nyårsafton åt vi förnämligt god middag på vårt hotell tillsammans med övriga förvirrade turister, men annars fick vi snällt nöja oss med något enstaka fik eller Burger King. Vi hade föredragit McDonalds men det var stängt. McDonalds var stängt! Inser ni vidden av hur stängd staden var när till och med McDonalds var stängt! Jag tror aldrig att jag tidigare sett ett stängt McDonalds. Jag kan berätta att det kändes obehagligt, som om Godzilla hade dragit fram och lurade runt nästa hörn...

Olso var alltså en riktig drittby. En skitstad helt enkelt. Vi hade lika gärna kunnat åka till Eskilstuna eller Jäderfors fast där hade de förstås inte krävt oss på 276 kronor för två hamburgermeal.

Det var faktiskt en massa saker med Oslo som sög:

Personalen var fantastiskt otrevlig och hade noll känsla för service.

Hotellfrukosten var kass två av tre dagar. Slut på frallor, slut på grönsaker, slut på frukt. Brödrosten var trasig och maten kall.

Trottoarerna var oplogade så vi gick armkrog hela resan för att behålla lårbenshalsen intakt.

Hotellpoolen var kall och bastun minimal och könsuppdelad. 

På en vägg hade någon klottrat "Partysvensker go home!". Fast det sista var ganska roligt.

Men tro inte att allt detta elände stoppade oss från att ha himla trevligt och roligt! Vi hade ju VARANDRA som det så fint heter och dessutom CHAMPAGNE! Och det här med fyrverkerier, det kan de verkligen i Norge! Vi bodde på tjugonde våningen med utsikt över staden så vi hade verkligen första parkett över ett enastående himlaspektakel! Dessutom får vi inte glömma att vi hade tillgång till kinesisk tv där en välkammad Robert Wells mimade och låtsades spela piano inför en massa glada asiater. Det var obetalbart underhållande!

Det är väl lite så när man är kär, då spelar det ingen roll att man firar nyår i ett folktomt Olso. Då är det lite som Backstreet Boys sjunger:

"I'd go anywhere for you, anywhere you want me to"

Till och med Oslo.