Idag fick hjärtat knappt nån middag. Jag sparar inför resan. När hjärtat ringde och frågade vad det blir så svarade jag typ inget:

- Inget?

Jag har inte handlat i alla fall!

- Men jag är hungrig!

Gillar du jordgubbssoppa?

- Va? 

Ja det finns frysta jordgubbar!

- Men vad är det här?

Jag sparar till resan och tänkte inte handla så mycket men det finns bacon och bruna bönor!

- Har inte det gått ut? Bad inte jag dig kasta det?

Mm, näe? Det har int gått ut?

Utan att titta så fixade jag ihop det sista som fanns i kylskåpet och det blev gott fast jag inte ens tittade på datumet. Bönor ger ju effekt ändå?

 Undra vad det egentligen blir i morgon?

- Tycker du om Pasta och brysselkål?

Under eftermiddagen jag suttit med en artikel som fortfarande inte är klar. Den kanske aldrig blir färdig? Jag har också blivit nominerad till RFSL:s Förbundsstyrelse så jag har svarat på en massa frågor om varför jag ska bli vald. Jag svarade delvis att jag tror man har kommit väldigt långt när man upptäcker att man kan vända sin negativitet till något mera kreativt och nyttigt. Sen får vi se hur det går. Jag tror dock att jag ligger väldigt långt ner på listan med att vara intressant men däremot är det jävligt kul rent utsagt att få veta att man har blivit nominerad, tipsad och allt vad det nu heter. Jävligt kul!

Jag har också fått en otrolig respons på Cornsfood. Helt chockerande men sant. Det är så otroligt kul när folk uppmärksammar det man gör. Att jag får något tillbaks. En underbar kommentar kan göra så himla mycket. Som jag skrev innan. Det kanske låter litet men det är stort för mig. Ni vet känslan att arbeta och lägga ner tid för saker och ting och så uppmärksammas det aldrig eller rättare sagt man tror ingen ser eller bryr sig. Då kommer det ibland som en skänk från ovan där man blir överröst med fina  och upplyftande kommentarer. Folk ska bara veta hur mycket jag uppskattar en liten gest. Bara en hint om att det syns? Mycket mera behövs inte. 

Sen finns det folk som verkligen visar sin tacksamhet på en nivå jag inte alls är van vid. Det har jag fått bekräftat på idag. Verkligen.

Syster: Jag har precis avslutat min fika!

Jaha?

Syster: Vi var flera mammor som fikade!

Näe? Har alla barnvagnar?

Syster: Ja?

Gick ni på rad?

Syster: Bara vid rondellen (skratt)

Det värsta som finns är mammor som går med sina barnvagnar och på rad!

Syster: Vi fikade och ägarinnan till fiket förstod att vi alltid kommer från mammagruppen så nu har hon gjort plats för oss, köpt skötbord och andra småsaker just denna dag. 

Jag ger fiket verkligen en stor eloge men jag skriver inte ut något namn, för det är irriterande med en massa barnvagnar. Dock så tänker min syster som en riktig affärsman!

Gilla!

Det kunde inte komma lägligare. Jag har fått två jättefina mail idag. Det kanske låter litet men det är stort för mig. Ni vet känslan att arbeta och lägga ner tid för saker och ting och så uppmärksammas det aldrig eller rättare sagt man tror ingen ser eller bryr sig. Då kommer det ibland som en skänk från ovan där man blir överröst med fina kommentarer, upplyftande kommentarer. För mig är det superviktigt att få vara med och kunna bidra i socialt media genom att lyfta upp bra och viktiga inlägg som folk faktiskt bidrar med. Förvisso blir du inte miljonär även om orden och meningarna är värda flera tusen men vem avgör?

Ps, Någon har nominerat mig till RFSL:s förbundsstyrelse. Nu ska jag bara svara på några frågor och sen får vi se vad som händer och om jag svarar. Jag känner mig ändå stolt!

Att välja glädje!

Ranelid måste ha gjort något bra eftersom en del av 3 315 000 tittare röstade fram honom direkt till Globen. Jag minns att jag sa till Mathias Holmgren att jag gillade låten men jag tar nog tillbaks det. Det måste ha varit något annat jag tyckte om?