Aslan.

Nu kommer ett väldigt privat inlägg, sådana skrev jag ofta innan, men sedan släpptes ju boken och då hade jag inget mer behov av att prata om min familj och uppväxt på samma sätt.

De första två bildern är från resan till skåne för två veckor sedan då vi hämtade mitt stenlejon Aslan som jag fick i födelsegåva av pappa. Han gjorde det helt själv (uthugget ur granit) när jag låg i min mammas mage år 1990.

Notera att jag ser vettskrämd ut på bilderna...varför? Det var precis innan vi skulle hämta mitt stenlejon. Läs vidare under.



Rosanna och Ola var med mig när jag hämtade det, tackar gudarna för det.
Av respekt för min lillebror som inte vill vara med på något sätt så skriver jag inget som skulle kunna uppmärksamma eller skada honom. Jag trodde dock att hans fosterfamilj skulle komma ut med hagelgevär och jaga bort mig när jag försökte hämta lejonet på deras altan. Det skulle de förstås aldrig göra, det är bra människor och min lillebrors familj.
Ingen kom ut ur huset för att hälsa på oss när vi var där. Vi skulle vara så osynliga vi kunde och försvinna snabbt fick jag höra.

Aslan är som sagt min födelsegåva av pappa och den enda egentliga ägodelen jag har kvar från min uppväxt. Det stod utanför mitt rum i källaren när jag bodde hos min första fosterfamilj i Hässleholm. Detta var åren 2001 till 2003.
När jag blev utslängd därifrån hämtade min lillebrors fosterfamilj lejonet för att ta hand om det tills jag var tillgänglig igen. Detta var 2003.

Jag förkarade för min lillebror idag, att nu när jag äntligen är trygg och har en bostad så vill jag ha det hos mig. Enligt pappa så skulle lejonet skydda mig för all framtid, det tror jag även på idag.

11 år senare fick jag äntligen hämta hem var som var mitt.
Jag kan inte tro det är sant när jag tittar ut i hallen, lejonet står verkligen där! Det känns som om jag tar tillbaka allt jag förlorat i alla år. Jag tar tillbaka allt som togs ifrån mig.

Detta filmades även, men inte hos min lillebror eftersom de inte vill ha med detta att göra.
Jag förstår dem och försöker verkligen sätta min "övergivenhets-känslor" åt sidan så gott det går. Efter att inte ha sett min lillebror sedan 2010, än idag har jag inte det heller, så trodde jag det handlade om pengar först eftersom lejonet är värt mycket. Men det är självklart mer komplicerat än så...
Jag skulle aldrig sälja lejonet, det är något som mina barnbarn, barnbarnsbarn osv ska få...

Här är Aslan idag, i MIN hall, efter 11 ÅR! Kan ni förstå det? :D

Historien bakom lejonet är så betydelsfull. Den enda historien jag har som är full av magi, kärlek och styrka. Så kommer det alltid att vara. Aslan är en symbol för allt gott i världen för mig och för min lejonfamilj, som vi aldrig blev fysiskt, men det är en osynlig kraft som ni inte skulle förstå riktigt.
En dröm om något bättre helt enkelt.



På bilden nedan är jag bara ett år gammal. Jag klättrar på Aslan utanför Säters (mental)sjukhus där pappa var intagen. När jag hade det svårt i alla galna fosterfamiljer och på alla sjuka hem så sa pappa till mig med en lugn och mjuk röst:

Du ska rida på aslan i dina drömmar. När det är svårt ska du gosa ner dig i hans stora lejonman och känna dig trygg, varm, han skyddar dig och ingen kan någonsin ta detta ifrån dig!

Skapad:
23 October 2014, 13:22
Läst:
4384 ggr
Dela:
  Dela med Messenger
Anmäl

Kommentarer (2)

1024 tecken

(Kommentarer loggas med IP-nummer, datum och tid.)

Alla anonyma kommentarer måste godkännas av jackieferm innan de syns på sidan.

  • Malin
    2014-10-24, 11:41

    Gäst

    Jackie! jag sitter och försöker äta och lyssnar på din ljudbok samtidigt men jag är så fruktansvärt upprörd och ledsen nu att jag gråter och skakar. Jag tror inte att jag klarar av att lyssna mer, det gör för ont! Jag är på avsnittet där din pappa misshandlar din mamma och er barn så fruktansvärt och du ringer till polisen och får hjälp av grannen. Tänk att det är barn som lever i detta just här och nu, vars vardag är som din var och för dom är det naturligt, dom vet inget annat. Så orättvist! och det gör ont långt in i själen. Jag skriver för att jag vill ge dig en stjärna för allt du gått igenom och att du tagit dig dit du är i dag. Du är en kämpe och en förebild! Det är ett under för mig att du ändå senare fortsatt kontakten med dig pappa efter allt. Du måste ju ändå på ett underligt sätt ändå fortsatt tro att människan är god. En enormt stark och underbart bra bok! vi får se om jag klarar av att avluta den senare, den har fått mig att tänka, fått mig att värdera hur jag själv är som mamma. Tack Jackie

  • Anneli
    2014-10-23, 19:10

    Gäst

    Vilken resa Aslan har gjort, precis som du har Jackie! Kramar!

Bloggar om Rövardotter.

Vid det här laget är det ca. 100 bloggare som skrivit om och recenserat "Rövardotter".
Det har varit flera av dem jag velat lägga upp på bloggen, men oftast glömt bort efteråt. Man blir hur glad som helst!

Så nu ska jag lägga upp en blogg om dagen som recenserat boken, även om det är gamla inlägg från i våras då boken precis blivit officiell.

Tack allihop som värmer mitt hjärta och gillar min bok!

carolineajohnsons.myshowroom.se




Vad kul! Och att Caroline dessutom är volontär är riktig power!
Skapad:
23 October 2014, 12:48
Läst:
4422 ggr
Dela:
  Dela med Messenger
Anmäl

Kommentarer (0)

1024 tecken

(Kommentarer loggas med IP-nummer, datum och tid.)

Alla anonyma kommentarer måste godkännas av jackieferm innan de syns på sidan.

Inga kommentarer än.

Kommentarer (3)

1024 tecken

(Kommentarer loggas med IP-nummer, datum och tid.)

Alla anonyma kommentarer måste godkännas av jackieferm innan de syns på sidan.

  • Namn
    2014-10-24, 09:50

    Gäst

    Skriv en kommentar

  • Ann
    2014-10-23, 01:06

    Gäst

    Hahaha..Jackie!
    Vad är det nu som har gjort dig arg? I morgon är det en ny dag. Hoppas du är på bättre humör då.
    Puss ;-)

  • Anneli
    2014-10-22, 19:38

    Gäst

    Hoppas det inte är Ola som ligger risigt till......

Panikattack.

På jobbet idag när jag stod böjd över kassan och alla kunder gått så fick jag helt plötsligt svårt att andas. Jag blev alldeles matt, yr och svettig om händer/fötter. Varenda andetag, ansträngande.

Trodde jag fick en hjärnblödning och tänkte "nu är det min tur att åka hem" nu svimmar jag.
Jag lyckades ringa jag Ann i panik och hon förstod direkt att det var en panikångestattack. Jag tänkte åka till akuten, även Ola tyckte det.

Den varade jävligt länge för jag har fortfarande svårt att andas, tog två atarax hemma och det har blivit bättre. Yrseln är borta, men jävlar vad rädd jag blev, aldrig varit med om något liknande fysiskt.

Läste om detta och tydligen kan man få panikattacker så långt som ett år efter press/stress, de kan då komma när man varvat ner och helt utan förvarning.

*Svårt att andas
* känner som en klump i halsen eller magen
*börjar svettas
*får yrsel
*känner stickningar eller domningar i fingertopparna
*så intensiv ångest att man inbillar sig att man dör eller svimmar
*börjar skaka och darra i kroppen.

Någon som varit med om detta? Hur får man bort det och vad kan man göra för att förebygga skiten? / en skärrad Jackie som knappt kan andas.

Skapad:
20 October 2014, 20:21
Läst:
9033 ggr
Dela:
  Dela med Messenger
Anmäl

Kommentarer (11)

1024 tecken

(Kommentarer loggas med IP-nummer, datum och tid.)

Alla anonyma kommentarer måste godkännas av jackieferm innan de syns på sidan.

  • Marre
    2014-10-24, 00:03

    Gäst

    Man kan få bort det genom att bearbeta allt man varit med om. Panikångest är egentligen bara ett gäng känslor man av någon anledning inte fått möjlighet/kunnat bearbetat. För att helt bli av med det så krävs det att man kan ta sig bakom känslorna dvs vad handlar egentligen panikångesten om vad är det för känslor som ligger bakom som inte fåtts komma ut. Det är fruktansvärt jobbigt men absolut inget farligt.

  • Linda
    2014-10-23, 13:13

    Gäst

    Jag kämpar dagligen med min ångest och haft den i 10 år och ännu längre enligt min läkare.
    Det bästa du kan göra är att försöka andas rätt och lugna andetag så du får in allt syre. Korta andetag och snabba då kippar du efter luft snart. Atarax är jätte bra om du har ångest, den tar jag oftast när jag ska sova för den gör en väldigt trött & dåsig. Försök prata med någon som kan lugna dig, den bästa medicinen för mig var att ringa 1177 för att bara prata med någon som visste vad ångest va. Efter de samtalet kände jag mig lugn och trygg.
    Stressa aldrig upp för då blir det värre, allt handlar om att andas rätt.
    Och tro mig du dör inte vilket är vanligt för så känner jag.
    Ta hand om dig Jackie

  • sofie
    2014-10-23, 11:46

    Gäst

    Fyy vet precis hur det känns http://sofieander.blogg.se

    Blogg: sofieander.blogg.se

  • Anneli
    2014-10-22, 19:36

    Gäst

    Att 'stoppa i sig piller som gör att man sen måste ha dom jämt" gör jag mycket hellre än att vara sjukskriven och inte våga gå ut av rädsla för att drabbas av ännu en panikattack! Det finns faktiskt även rent fysiologiska orsaker till panikångest också!

  • Namn
    2014-10-21, 21:35

    Gäst

    Jag har tidigare haft så men man ska alltid tänka så här detta är inget farligt jag dör inte, sedan att du försöker inte lätt alla gånger men fly ingenstans va bara kvar där du är låt paniken komma den går bort lika fort då, så gjorde jag har aldrig panik längre kan känna av lite grann men det går lika fort över...för jag vet jag dör inte man ska utmana sig själv och ta rädslan när den kommer många stoppar i sig piller som kan göra så att man jämt måste ha det...det blir nog bra det här snart ska du se.

  • Ann
    2014-10-21, 19:53

    Gäst

    Jackie det kan vara något tillfälligt.Problemet är mer att när du upplevt ångest så är det lätt att oroa sig att det ska dyka upp igen.Du har ju haft det ganska stressigt omkring dig ett tag.Ta de lugnt och sov ordentligt o framförallt var sparsam med alkohol.Puss♥

  • Eva-Lena
    2014-10-21, 17:27

    Gäst

    Andas i fyrkant.Tex titta på/föreställ dig en tavla.tv eller liknande.Andas in,håll andan o räkna till tre,andas ut och räkna till tre.Efter ett tag känner du dig lugnare.
    Tips två: Föreställ dig att du har ett stort tuggummi mellan handflatorna,dra sakta isär dom och andas in.För ihop handflatorna och andas ut.Fortsätt tills du lugnat ner dig.
    Har även hört att det bästa är att andas enbart genom näsan.
    Lade upp några tips om akupressurpunkter mot ångest för nån vecka sen.Kika gärna in Och lycka till!

    Blogg: nenalivet

  • Anneli
    2014-10-21, 14:05

    Gäst

    Hej Jackie!
    Jag har levt med panikångest i nästan 25 år nu, vet att det är fruktansvärt skrämmande och man är säker på att ens sista stund är kommen. För mig blev räddningen en medicin som heter Seroxat (SSRI-preparat). Det var som att få livet tillbaka när jag började med den. Lycka till och många kramar till dig!

  • Namn
    2014-10-21, 11:34

    Gäst

    ❤❤❤ /din Sannis

  • Namn
    2014-10-20, 22:43

    Gäst

    Kognitiv beteende terapi och seratonin höjande
    Mediciner

  • Lars-Erik Strand
    2014-10-20, 22:33

    Gäst

    Det är nog så att din kropp har haft ett allvarligt samtal med dig och jag tror att den bara försöker säga åt dig att varva ner lite. Dra ner på ditt officiella liv. Även om jag tycker om att läsa din blogg och se dig på Facebook så kanske det är där du borde börja. Ägna dig mer åt ditt arbete, din bok och framförallt din pojkvän och dina hundar.

    /Kram Lasse

    Blogg: www.strandad.com

Tre topp på instagram!

Tre tjejer jag älskar att följa på instagram. I smyg är jag väldigt ytlig...haha!

1. Nita Kuzmina. 
Någon rysk, jätteporrig och "indisk-lik" tjej. Jag kan inte få nog av hennes bilder och drag! Omg!  




2. Sarah Stage.
En välkänd modell. Undrar dock hur alla hinner träna så himla mycket om de jobbar osv. Alla verkar hinna även om de inte är modeller och måste! 
Jag ska börja med squats i veckan. Snart blir det heta kroppsbilder här på bloggen.



3. Bahamas girl. 
Ola trodde att det var en turistbyrås bilder när jag visade honom hennes instagram. Haha!
Jag hade gärna bytt liv med henne. Måste vara underbart att leva sådär! 
Skapad:
20 October 2014, 15:50
Läst:
9459 ggr
Dela:
  Dela med Messenger
Anmäl

Kommentarer (2)

1024 tecken

(Kommentarer loggas med IP-nummer, datum och tid.)

Alla anonyma kommentarer måste godkännas av jackieferm innan de syns på sidan.

Påhittig söndag.

Ola och jag har blivit världens tråkigaste par och gör absolut ingenting på helgerna. Vi hittar liksom aldrig på saker förutom att mysa och laga goda middagar, haha. Så idag gick vi till fotografiska och såg tre suveräna utställningar.
Min favorit var "Light warriors" av Joyce Tenneson. De andra var obehagliga och visade social realism, i form av prostituerade och kriminella in action, med mera. 

Det var mysigt att hitta på något och vi hittade även en fotomaskin som vi tog töntiga bilder i. Haha! 

Dock tyckte jag att alla stirrade på mig. Massor med olika personer i mataffären och på gatorna. Men jag är van, kanske lite extra känslig idag. Puss! 

Skapad:
19 October 2014, 20:57
Läst:
11042 ggr
Dela:
  Dela med Messenger
Anmäl

Kommentarer (2)

1024 tecken

(Kommentarer loggas med IP-nummer, datum och tid.)

Alla anonyma kommentarer måste godkännas av jackieferm innan de syns på sidan.

  • Monica
    2014-10-20, 13:52

    Gäst

    De kanske tittar på dig för att de tycker du är snygg.

  • Smackie
    2014-10-20, 06:08

    Gäst

    det är läpparna jackie, fixa så att de blir mindre, så blir allt bra, kram!

Nykläckt.

Igår fyllde Paulina 21 år. Vi blev bjudna hem till henne där hela hennes släkt plus paradise gänget firade den nykläckta 21-åringen. Tack för en mysig kväll!

Glömde bort dock att äta middag igår, ingen bra kombination om man dricker några glas vitt.

Jag är hemma och håller på att städa, fixa, dona, duscha, svara på mejl och ska snart gå ut med hundarna innan jag åker till jobbet. Har du en bra onsdag?

Skapad:
15 October 2014, 13:25
Läst:
19056 ggr
Dela:
  Dela med Messenger
Anmäl

Kommentarer (2)

1024 tecken

(Kommentarer loggas med IP-nummer, datum och tid.)

Alla anonyma kommentarer måste godkännas av jackieferm innan de syns på sidan.

  • Anna
    2014-10-18, 16:19

    Gäst

    Jag har kämpat med min övervikt i flera år.

    Min personliga tränare rekommenderade mig att kombinera efedrin med min dagliga träning för att få bästa resultatet.

    Gissa om det blev någon resultatförbättring!

    Vissa påtalar för mig om nackdelarna men jag överbevisar de med fördelarna.

    Beställ din Efedrin på www.potensmedel.com

    Blogg: www.potensmedel.com

  • Anette Starby
    2014-10-17, 20:46

    Gäst

    Vad fin du är & det ser ut att ni hade en trevlig kväll.
    Mvh http://starby.devote.se

    Blogg: starby.devote.se

En stolt rövardotter.

Jag är så stolt! Jag fick reda på att vi sålt ca: 10 900 exemplar. Bokförlaget ska beställa in en ny upplaga på 3000 ex nu.
Jag är så tacksam över alla mejl, sms och kommentarer jag får av er. Tack alla ni! Ni är bäst och ni gör fan mitt liv värt att leva!!! 

Jag finner inga ord. 

Skapad:
14 October 2014, 12:08
Läst:
18059 ggr
Dela:
  Dela med Messenger
Anmäl

Kommentarer (5)

1024 tecken

(Kommentarer loggas med IP-nummer, datum och tid.)

Alla anonyma kommentarer måste godkännas av jackieferm innan de syns på sidan.

  • Emma
    2014-10-21, 09:19

    Gäst

    Blir det en dokumentär eller film? har svårt att läsa. hade varit så underbart!!! =)

  • Linnea
    2014-10-20, 08:41

    Gäst

    Jag kan inte finna ord vad jag egentligen vill säga om din bok. Det är så mycket och så mycket känslor!
    Vill tacka för att du delade med dig av så mycket!
    Läste ut boken på två kvällar. Ville aldrig den skulle ta slut.
    Tack Jackie

  • Madde
    2014-10-17, 20:19

    Gäst

    Boken är otroligt gripande, o det är svårt att förstå att nån i detta avlånga land kämpat sig igenom så otroligt mycket i så ung ålder. Hoppas att framtiden blir ljusare för dig, det är du värd

  • w
    2014-10-15, 00:30

    Gäst

    Hoppas den kommer ut på ljudbok också. Kanske har den det redan men inte i min lilla håla ?

  • Jessica
    2014-10-14, 17:59

    Gäst

    Jag har också nyss läst din bok efter att ha fått stått kö på den på biblioteketet i säkert över en månad! Jag håller med alla andra den är verkligen bra som innehåller allt! Tänk att unga du har varit med om så mycket, går inte att jämföra med nån annan! Det var även intressant att få läsa om hur det verkligen går till bakom paradise hotel och hur somliga "kändisar" kan bete sig... Kram till dig och jag ser fram emot att få se dokumentären!